Hardcore är som kanske bekant benämningen på sensuella filmer av det mer magstarka slaget, typ tre män och en baby och två flickor med en levande ål (en fin film som dock brister en aning i den extrema ljussättningen).

Kommer ni ihåg Christies? Köpings flower-power-poppare som gjorde en maxi och två singlar för ett par år sedan och var ett av de ledande banden i den stora köpingsvågen. Vad hände sen?

Det var vanligare förut, men folk reagerar fortfarande på min dialekt och frågar varifrån jag kommer. När sånt hände för fem år sen var det som att bli tagen på bar gärning med något mycket fult och förbjudet. Att ertappas med dom västmanländskt utdragna och gnällande vokalerna strömmande ur käften kändes som något lika bondtölpigt som att köra traktor på Hamngatan.